Det är dags att ifrågasätta arvsrätten

Ibland verkar saker helt självklara, tills man börjar ifrågasätta dem. En av dessa saker är barns rätt att ärva sina föräldrar, som inte ens diskuteras idag. Det är verkligen dags att fråga sig om arv gynnar samhället, eller om det egentligen är en patriarkal kvarleva vi bara inte tagit itu med än.

Det finns så många andra ”självklarheter” som Sverige lyckats ifrågasätta- barnaga, manligt förmyndarskap och det borgerliga hemmafrulivet- är det inte dags för arvsrätten nu? I en artikel i The Local har de skrivit om patriarkala arvslagar bland Sveriges adel.

Carl Johan Cronstedt, a member of the Swedish nobility, is the tenth generation to have inherited the family estate and home.

Built in 1656 Fullerö castle and its 700-hectare estate has been handed down from father to son since 1739, when Cronstedt’s ancestor made it a fideicommissum.

Under this centuries-old provision in Sweden’s inheritance law, a noble family’s property is bequeathed to a single heir – in practice, usually a son – to the detriment of other siblings. The aim is to keep the estate intact.”

Nioucha Zakavati/AFP thelocal.se 6/8-2021

En FN-rapport från 2017 visade att det inte bara är bland adeln i Sverige som män ärver mer- utan i hela världen så äger män mer land.

Women are particularly disadvantaged: even though they constitute on average 43 percent of the agricultural labour force in developing countries, women’s ownership of agricultural land remains significantly lower than that of men. Women’s lack of secure rights over land translates into lower productivity, perpetuating food insecurity, malnutrition and poverty.”

Martha Osorio, Chiara Brunelli fao.org 2017

Hur får män all denna mark? De ärver den förstås. Och det handlar inte bara om andra länder och överklassen i Sverige, heller. Det ser likadant ut bland dem som äger och förvaltar skogen här till exempel, att det är just sönerna i familjerna som tar över marken. Det skriver Jämställdhetsakademin i rapporten ”Den osynliga entreprenören” (som handlar om kvinnornas osynliga arbete inom lantbruk):

Övertagandet av jordbruk mellan generationerna präglas tydligt av genus då det i första hand är män som tagit över dem från sina anhöriga. Den stora merparten, 80–90 procent, av jordbrukarna i Västeuropa har tagit över sitt yrke efter sina föräldrar eller nära släktingar (Flygare, 2001). Mellan hälften och två tredjedelar av jordbrukarna har också tagit över gården efter en anhörig enligt Flygare.

Detta är enligt Flygare också en viktig drivkraft i det familjeföretagande som utmärker jordbruket. När det gäller överföring av egendom över generationer har forskningen enligt Niskanen (1998a) visat att denna är mer vanlig inom jordbruk än i annan familjeföretagsverksamhet. Män har också i högre utsträckning än kvinnor fostrats som efterträdare av familjegården, trots att män och kvinnor formellt sett ärver lika.”

LRFs Jämställdhetsakademi jamstalldhetsakademin.se 2009

Arvsrätten handlar inte bara om land utan även kapital, fastigheter och företag, och siffrorna visar ett manligt övertag även där. Det kommer bli en omöjlighet att skapa jämställdhet, när det reella ägandeskapet inte går att komma åt. Idag kan ingen tvinga någon att ge bort sitt arv till någon den inte vill. Det blir ett utanförskap som inte ens tio generationer kan bryta.

Det är också vedertaget att det är just arvrätten som skapade manlig kontroll av kvinnans sexualitet från första början. Hur skulle en man veta att barnet är just hans barn, som hade rätt att ärva honom? Han behövde förstås veta att kvinnan var oskuld innan de gifte sig, och att hon endast skulle ha sex med honom. I boken ”Underlägsen. Den misslyckade vetenskapen om kvinnan” skriver Angela Saini om den typ av kontroll som män har tagit över kvinnor, och på brutala sätt, endast på grund av arvsrätten. Även djur vill försäkra sig om att ungarna är just deras ungar, men är inte vi människor bättre än djur ändå? Vi har ett val att göra.

Vill man på riktigt tackla klassamhället och patriarketet in i kärnan, så måste man ifrågasätta arvet. I Sverige har vi faktiskt gjort tvärt om och till och med tagit bort arvsskatten. Ändå skriver Anders Ydstedt på Svensk näringsliv att ”Avskaffad arvsskatt en lyckosam fullträff”.

Möjligheten att föra över kunskap, värdering och kontakter tillsammans med kapital till nästa generation har visat sig vara en stark drivkraft för företagsamhet. De svenska erfarenheterna av att avskaffa skadliga skatter på ägande är goda. Vi har värnat villkoren för entreprenörer och riskkapital att stanna i Sverige. Gamla pengar har hittat tillbaka. Detta har skapat nya företag, Sverige har fått fler investerare, vilket i sin tur har gett mer investeringskapital i Sverige. En verkligt god utveckling värd att värna.”

Anders Ydstedt svensktnaringsliv.se 12/5-2021

Det är inte arvsrätten som skapar företagsmöjligheter och drivkraft, utan viljan att vara företagare. Tvärtom, så har han fel, eftersom arvsrätten skapar barriärer och monopol som förhindrar mångfald bland Sveriges företag. Genom ett historiskt perspektiv kan man se hur just arv har bidragit till förtryck av kvinnor och icke-ägare, och det är något som behöver brytas för att vi ska komma framåt. Arvsrätten behöver inte tas bort helt, men långt i framtiden kan den begränsas, samtidigt som samhället fortsätter förbättras för alla.

Lägg till en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.