Filmen Pleasure- om ungas drömmar i en cynisk värld
Äldre inlägg: kategorin för texter jag skrivit mellan 2017 och 2021 när jag bloggade om feminism.
I korthet: Porrindustrin lockar med uppfyllda drömmar, kändisskap och möjligheter, men skapar istället en verklighet med övergrepp och stängda dörrar. Unga måste få ha drömmar utan att de utnyttjas av rovindustrier. Statsminister är ett mer realistiskt mål för tjejer än porrstjärna.
För några veckor sedan gick jag och en kompis på Victoriabiografen i Stockholm, vi hade inte setts på länge och hade pratat om att se en film vi sett reklam för; Pleasure. Den hade fått väldigt bra kritik och vi fastnade båda för filmens ämne.


Handling
En helt vanlig ung tjej, som kallar sig Bella Cherry, är trött på jantelagen i Sverige. Hon tycker att ingen får sticka ut, leva annorlunda liv eller ha höga mål. Hon vill ha något annat, något större, att få göra något viktigt med sitt liv, att bli känd. Hon säger till sin mamma att hon ska göra ”praktik” i USA, men egentligen åker hon till Los Angeles för att bli porrstjärna. En av de största. Hon skaffar en agent, ett hus med rumskamrater och ett Instagramkonto för att promota sig själv. Det är på det kontot hon postar en selfie med ansiktet fullt av sperma direkt efter sin första inspelning. Filmen är väldigt grafisk.
I alla fall är hennes första rumskamrater inte alls på den nivån hon själv vill vara på. De är inte stjärnor, de är bara tjejer i billiga outfits som blir utkastade från industrifesterna eftersom ingen respekterar dem. Huvudpersonen vill vara en Spiegler-tjej, de som festar i VIP-rummet. Spiegler är en agent som tar endast de bästa i branschen, och Bella Cherry är avundsjuk på tjejen som är stjärnan i hans harem. I ett brott i filmen får man se hur hon sviker sitt gamla gäng och går över till stjärn-agenten, som endast tar emot henne när hon gjort något så extremt som dubbel-anal med två män. Hoppet innebär att hon blir bättre behandlad av producenterna, agenten och de manliga porrstjärnorna, men hon fastnar ändå i loopen som innebär att göra mer och mer extrema scener för att fortsätta behålla sin position. Festerna i VIP-rummet visade sig vara jättetråkiga, tjejernas roll är bara att sitta och se snygga ut för dem som tittar. Efter ännu en av dessa fester kliver hon ur bilen och hoppar av porrstjärnelivet.

Övergreppet
Det var en enda scen i filmen jag faktiskt knappt kunde titta på, och det var när huvudpersonens agent hade bokat henne till en ”extrem scen” (som hon hade bett om att få för att få bli en av Spiegler tjejer). Killarna slog, spottade och ströp, och när hon grät och ville avsluta scenen övertalade de henne att fortsätta den. Till slut ville hon avbryta igen, men då visade det sig att ingen skulle få betalt om de inte gjorde färdigt scenen. Så de fortsatte och sen spydde hon i bilen på vägen hem. Det är som att filmen konstant balanserar på gränsen mellan vad som egentligen är samtycke och inte. Ibland går den långt över gränsen, som här, men annars så balanserar den. Dubbel-anal-scenen, var den samtyckt? Hon ville ju bara få den där stjärn-agenten, inte ha sex med killarna.
Samtycket
Över huvudtaget är samtycke och porr en enda står gråzon i filmen, man får aldrig riktigt veta hur huvudpersonen egentligen känner. Hon samtyckte uppenbarligen inte till den extrema scenen hon tvingades genomföra med hot om ingen lön, VIP-festrummet verkar tråkigt, filmscenerna verkar vara påträngande och kameran visar att hon tittar ut genom fönstret medan kyrkmusik spelar. Tjejerna hon bor med verkar störande, Spiegler-agenten verkar hon inte heller gilla, han är ju en ful gubbe… så egentligen är den enda bekräftelsen vi får på att något samtycke alls finns till något som händer är att hon ”vill bli porrstjärna”. Samtyckte uttrycks i skrivna kontrakt och i ”ja”-skriken i tagningarna, men vad betyder egentligen samtycke när man är en liten liten kugge i en struktur som måste upprätthållas? Samtycke blir ett skådespel inför tittaren.
Man kan säga att allt är ett skådespel, Jean-Paul Sartre skrev att till och med servitören på caféet bara spelar servitör och tar på sig den rollen när han tar på sig förklädet. Men vad innebär det att spela samtycke inför sex?

Därför känns Wikipedias och andras beskrivning av filmen som enormt överslätande. Wikipedia skriver: ”Hennes önskedröm att nå till branschens topp innebär att hon måste göra svåra prioriteringar, samtidigt som hon under resans gång lär sig mer om sig själv. Resan in i pornografins värld blir för henne ett lärorikt men prövande ungdomsäventyr.”
Att kalla detta för ett ”lärorikt men prövande ungdomsäventyr” låter helt galet, som om det handlade om att åka iväg på språkresa, vad tror människor att ungdomsäventyr är egentligen?
Att fly jantelagen
Bella Cherrys motivation att bli porrstjärna är att fly jantelagen. Att bli berömd istället för att leva det typiska livet. Samma dröm speglas till exempel i serien Powerkvinnorna, där Camilla Läckberg, Laila Bagge, Keyyo, doktor Mouna och Antonija Mandir visar upp den där andra typen av liv man ska förväntas sträva efter. Tänk att bli stjärna istället för att jobba som brevbärare eller jurist! (hittade bara på lite vanliga jobb) Popstjärna, rockstjärna, stjärnförfattare, älskad influencer eller porrstjärna… endast ett av dessa yrken kräver att man går igenom det våld som huvudpersonen gick igenom, det är också det som råkar vara enklast att bli för unga tjejer. Spiegler själv säger att det enda man behöver är ett snyggt utseende och punktlighet.
Det kommer alltid finnas människor som vill något annat än det samhället erbjuder, men det är fel av industrier att kapitalisera på det och utlova glamour i utbyte mot ett påskrivet kontrakt. Ungas drömmar att bli något stort borde inte utnyttjas av en industri. Men ändå görs det hela tiden, och vems fel är det? Ingen i filmen var antagonisten. Inte tjejen som huvudpersonen är avundsjuk på, eller killarna som ströp henne (de gjorde bara sitt jobb), inte Spiegler-agenten eller ens konsumenten. Istället lämnas man med en känsla av att hon aldrig hade en chans. Det fanns aldrig något sätt för henne att bli stjärna, må bra och leva sina drömmar, för industrin är inte byggd för det.
Att leva sina drömmar
Hur kan unga leva sina drömmar istället? Alla har inte resurser, kontakter, talang och rätt bakgrund, eller tur att bli vad man vill. Men man borde ändå få chans att jaga efter det man vill utan att rovgiriga män och en industri utnyttjar den viljan och istället gör tvärtom; förstör ens chanser.
Den andra huvudrollen i filmen, Ava (Evelyn Claire), skrev på sitt twitterkonto att hon försöker få andra filmroller men att det inte går på grund av hennes porr-bakgrund. Varför kan inte tjejer ha mer realistiska drömmar istället, som till exempel att bli statsminister? Och vad är det som gör att man inte tycker vanliga jobb är lika bra?