Science Week 2021 var en energiinjektion
Äldre inlägg: kategorin för texter jag skrivit mellan 2017 och 2021 när jag bloggade om feminism.
I korthet: Jag var med på Science Week 2021, som hölls digitalt. De pratade om hållbarhet, och då fanns det tre saker som stack ut: samarbete, lärande och språk. Jag tycker detta är extra viktigt när man ska skapa feminism, men det går att använda överallt. Lovar att det är intressant! Till sist tar jag upp användbara begrepp jag fick lära mig.

Första veckan i februari, höll Södertälje Science Park ett event med runt 80 workshops, seminarier och program. Jag var med för första gången och anmälde mig till allt som gick att relatera till jämställdhet. Och det finns några saker därifrån som absolut måste lyftas fram! Undrar om det här kommer blow your mind lika mycket som det gjorde med mitt 🙂 Det var en sån möjlighet för mig att vara med på detta.
1. Vikten av samarbete
De första programmen på Science Week, handlade om hur viktigt samarbete har varit för att klara av corona-krisen. Christophe Pedroletti (VD på Södertälje Sjukhus) berättade att de aldrig hade haft så mycket samverkan mellan sjukhusen som under corona! Och det är så det är i kriser; det är inget som funkar utan samarbete. Hur annars skulle de fixa så att inget sjukhus hade brist på personal, material eller patientplatser? De behövde samarbeta både mellan sjukhus och mellan helt olika yrken.
De behövde också samarbeta inom sjukhuset, så man alltid hade koll på vad alla gjorde, och att alla hela tiden visste vad som skulle göras. Kommunikationen får bara inte gå dåligt! De tryckte mycket på transparens och se till helheten. Jag undrar om det räcker med att några personer ser helheten, eller om alla måste se helheten för att det ska fungera i organisationen? Ordet som användes var kontroll, att man måste ha kontroll i hela verksamhetskedjan. Det får inte hända att man bestämmer saker som sen inte verkställs.
Samarbete kom i alla fall upp igen och igen under programpunkterna, det spelade nästan ingen roll vad det handlade om, ingen verkade tycka att viktiga frågor gick att lösa ensam.

2. Vikten av lärande
Scania hade en workshop på onsdagen, som handlade om att skapa en lärkultur. Visste ni att Scania har ”Learning and competence- managers”? Det hade jag ingen aning om! Det är personer som har till uppgift att skapa lärande i organisationen. Anna Buckhöj, Lars Kjellander och Eva Stenhagen var de som höll i workshopen. De pratade om två sätt att tänka: man kan vara fixerad, och så kan man vara växande. Fixering innebar att tänka att något bara ”är”. Till exempel, ”jag ÄR dålig på det här”, eller ”jag ÄR smart”. Att vara växande innebar istället att man tänkte: ”jag kan inte detta… ännu”, eller ”jag jobbar hårt för detta”.

Att vara fixerad ger inget utrymme för förändring! Det är precis som med genus, som när man har idéer om att ”män är si och kvinnor är så”. Det är så dumt eftersom det stänger alla dörrar för att människor kan vara olika och förändras. Att skapa en kultur av lärande handlar om att våga försöka igen när det inte funkade första gången, och att kunna vila i att man bara gör sitt bästa. Lärande sker också hela tiden, inte bara i skolan eller på kurser man köper. Man lär sig av diskussioner, av varandra, av internet… och har man samtidigt lyckats tänka på ett växande sätt, finns det inga gränser på hur mycket man kan lära sig. Lärande är gränslöst.
3. Vikten av språket
Den här punkten var väldigt oväntad för mig. Temat för detta Science Week var ju hållbarhet, och en punkt på fredagen hette ”Samverkan för socialt hållbar utveckling”. Bland andra Läsfrämjarinstitutet höll i den. De jobbade med barn och unga i utsatta områden, och något de tryckte på hela tiden var hur viktigt det är att ge barn ett språk. Utan ett språk kan man inte förklara sin verklighet, man får ingen makt över sitt eget liv, och man får inga ord för att beskriva sina känslor för andra. Utan ett språk blir man väldigt isolerad i sig själv.

Språket är jätteviktigt för den sociala hållbarheten! För personer som inte kan uttrycka sig, som inte blir förstådda eller kan förstå sig själva, blir destruktiva mot sig själv eller omvärlden. De blir också väldigt utanför samhället, oavsett om det handlar om samhällsklass eller om integration. Och jag tänker att språk förstås är viktigt för unga, men för vuxna som redan kan språket kan det också göra en enorm skillnad att lära sig nya ord att beskriva verkligheten på.
Språket formar oss på riktigt. Inom feminismen kan man prata om ”patriarkat”, ”könsmaktsordning” och ”kvinnoförtryck”, och genom att kunna benämna strukturer kan man se dem. Att kunna se dem gör att man kan förändra dem.
Tack för att ni läste!
De här tre punkterna (samarbete, lärande och språk) är bara en bråkdel av allt, och förstås filtrerat genom mig. Man kan alltid själv titta på Science Week-programmen i efterhand om man vill.
Här kommer de nya, coola, spännande orden jag lärde mig.
Resiliens
Resiliens är hur bra ett system klarar av förändringar. My Sellberg som är forskare på Stockholm Resilience Center pratade om detta. Även om det kommer kriser som corona, ska man kunna fortsätta utvecklas utan att allt brakar ihop.
Hållbarhet
Hela eventet handlade förstås om hållbarhet, men i programpunkten ”Who gets to plan and live in the city” nämnde de också hållbara projekt. Många projekt som handlade om att hjälpa unga varade bara i ett år och tog slut innan de hann ändra något på riktigt. Det lät väldigt sorgligt att de fick falskt hopp, bara för att sen bli lämnade igen. Hållbara projekt som inte tar slut fort är jätteviktigt!
Mångfald och redundans
Mångfald är jätteviktigt. Ekosystemet behöver ett mångfald av arter för att fungera, och varje system behöver ha olika personer som fyller olika funktioner. När man har ett team är det till exempel bra med en mångfald av kompetens, så att inte alla bara är bra på exakt samma sak. Redundans betyder att flera kanaler fyller samma funktioner. Om det bara finns en enda person som kan något, och den blir sjuk, är det ju kört för hela organisationen. Eller om all information om något finns på en enda hårddisk, och om den försvinner så är det kört. Det kan handla om vad som helst! Det måste alltid finnas fler än en kanal.
Rotorsak
My Sellberg visade en bild på ett isberg, och sa att resiliens alltid handlar om att se rotorsakerna. Inte bara stanna uppe vid ytan och behandla ytliga symptom.

Mandat
Mattias Wijkström från Scania pratade om hur man ger arbetare i ett stort företag mandat. Det innebär att de ser företaget som sitt eget, och kan komma med egna idéer. Det skapar innovation! Här är min analys att kapitalism som ekonomiskt system tyvärr gör att arbetare inte får chansen att vara innovativa, utan de används bara som arbetskraft. Organisationer är i allmänhet för hierarkiska för att ge arbetare riktigt mandat. (Dock nämnde inte Wijkström detta)
Fail-Fika
Scanias workshop tog upp hur viktigt det var med feedback för lärande. Helst skulle man be om feedback hela tiden, varje steg på vägen. ”Vad tycker ni om det här?” Ett nätverk där man kan få bra svar är alltså en bra resurs att ha. Ett sätt att ge varandra feedback på, var genom uppfinningen ”Fail-fika”. Man träffas helt enkelt och delar med sig av sina värsta misslyckanden, och pratar igenom dem! Spännande ändå.
Filtermiss
Ännu ett begrepp från Scania. Hela deras workshop var på engelska, så jag översätter ”filter failure” till ”filtermiss”. Ordet handlar om att vi egentligen inte har för mycket information, utan vi behöver bara bli bättre på att filtrera den och hitta vad som är relevant. En organisation behöver ha en mekanism som filtrerar ut onödig information så man slipper slösa tid.
Intraprenör
En person som är innovativ, fast inom den egna organisationen. Hade aldrig hört det ordet innan.