Shane Dawson visar att Youtube är politiskt

Posted On augusti 3, 2020

I korthet: Fallet Shane Dawson visar hur sociala medier kan användas för att grooma barn inför sexuella övergrepp. Radikalfeminism är ett motgift.

Följer ni några youtubare? Jag följer några av de internationellt stora och vad som händer kring dem, bara för att ha lite koll. En person som blev cancelled förra månaden, var youtubestjärnan Shane Dawson. Med cancelled menar jag att han fick så mycket kritik och hat mot sig att han i princip försvann från alla plattformar. Anledningen är att gamla videos kommit fram där han utnyttjat minderåriga sexuellt, fast maskerat som ”skämt”. Han har bland annat skämtat om att hans tolvåriga kusin ska twerka för honom och göra sexuella saker. Han har också ”skämtat” (tveksamt) om vilka sexuella handlingar han gjort med sin katt.

Länkar en minidokumentär av D’Angelo Wallace där han sammanställt och återger allt med videobevis, för den som vill se. Men det viktiga man behöver veta är att Shane Dawson varit grovt rasistisk (bl.a. blackface) och har sexualiserat barn.

https://youtube.com/watch?v=x2WBythSGoQ

Shane har nästan 22 miljoner följare och många av dem har växt upp med honom då han funnits på Youtube i tio år. Det är hans fans som nu vuxit upp och börjat se honom med nya ögon, men också nya tittare som inte sett hans beteende innan. Nuförtiden är Shane Dawson mest känd för att göra youtubedokumentärer om konspirationer och vloggar, normala saker.

Det finns mycket att kommentera om mäns allmänna sexualisering av barn, kulturell pedofili och kvinnors kollektiva trauma av att i barndomen ha behövt hantera vuxna mäns sexualitet. Män är de som skapar behovet av hederskultur, eftersom de beter sig sexuellt mot flickor så till den grad att föräldrar känner att de vill stänga in, dölja och täcka sin dotter från mäns blickar. Vilken frihet hade flickor haft om män inte hade tänt på dem? Men fallet Shane Dawson handlar, i min åsikt, i huvudsak om barn och internet.

Vad ska vi göra åt vetskapen att Shane Dawson, en av de största youtubarna på plattformen, la upp videos där han sexualiserade tolvåringar, i 10 år, utan konsekvenser? Problemet med kändisar som vill utnyttja barn är att de gör allt för att normalisera och rättfärdiga sitt beteende inför omvärlden. Och de har STORA resurser att kunna göra detta. På Twitter har unga som följt Shane kommit ut och sagt att hans skämtsamma beteende och trivialiserande av sexualisering av barn hjälpte deras förövare att i sin tur grooma dem, han hade ett sånt stort rykte att vara pålitlig och empatisk att hans tittare bara litade på honom. Shane Dawson var alltså med och groomade barn inför sexuella övergrepp, genom att marknadsföra det som ”edgy humour”.

Hur ska vuxna göra med vetskapen att det finns utomstående, helt okända vuxna som barn har parasociala relationer med? Som kan påverka dem åt samma håll som Shane gjorde. Vuxna utan egen analys kanske förbjuder barn att använda internet istället för att hantera frågan med kunskap.

Parasocialitet är ensidiga relationer: Jag känner dig, men du känner inte mig. Det är som när människor tror de känner en influencer som om den vore ens bästa vän, fast att influencern inte har en aning om vem hen är. Barn har såna parasociala relationer med till exempel youtubare. Jag tror de flesta vuxna är ganska out of contact med hur unga fungerar på sociala medier, liksom bara det faktum att Shane Dawson kunde pussa tolvåriga fans på meet-and-greets utan att någon vuxen reagerade visar att de förmodligen inte visste vem deras barn tittade på.

Som tur är finns det personer som jobbar med folkbildning om unga och internet, två av mina favoriter är Elza Dunkels och Maria Dufva som båda har skrivit böcker om detta. Men det stressar mig att sån information aldrig kommer nå alla föräldrar. Det kommer alltid finnas barn som är extra sårbara inför män som använder sociala medier för att grooma dem. Vad gör vi med den vetskapen? Är det inte som att föröska tömma en sjö med en fingerborg att folkbilda bort utnyttjande av barn på nätet? En förälder i taget.

Det är en väldig cynism i hur de barn älskar mest också är de som har enklast att utnyttja dem. Tänk att vinna ett barns tillit och sen göra något traumatiskt mot det, det finns en gränslöshet som är väldigt skrämmande. Och den kommer någonstans ifrån, vi får aldrig anta gränslösheten som medfödd utan det går alltid att spåra den.

Gail Dines, en annan favorit, intervjuade en man som hade våldtagit ett barn. Hon sa detta om intervjun:

”John told me how he had methodically and strategically groomed his ten-year-old stepdaughter into “consenting” to have sex with him, and then casually mentioned that his job was made easy because the ’the culture did a lot of the grooming for me.’”

Gail dines. http://www.vivalafeminista.com/2010/07/guest-post-gail-dines-phd-discusses.html

Nattsvart, men det kommer också alltid finnas feminister som aldrig i livet kommer gå med på att detta sker. Det enda effektiva motståndet mot detta mörker är nämligen radikalfeminism. Man kan vara hur kunnig som helst om internet och övergrepp mot barn, men det behövs ett helhetsgrepp kring hur mäns makt funkar och det har radikalfeminismen.

Kritik mot att använda ordet pedofil

https://www.allehanda.se/artikel/kritisk-till-begreppet-av-ordet-pedofil

Explosiv fransk kulturdebatt om pedofili och litteratur

https://www.theresabener.se/artikel/kulturjournalistik-europa/Explosiv-fransk-kulturdebatt-om-pedofili-och-litteratur