Homofobi leder till utseendefixering

Nu är jag tillbaka i Sverige även med hjärnan, den var kvar i Ryssland ett par dagar. Jag och min sambo var där för att hälsa på min mormor i en vecka!

Något en inte kan undgå att märka är hur mycket saker handlar om kvinnors utseenden. Det finns skönhetssalonger och plastikkliniker överallt, sminkaffärer, klädaffärer, skoaffärer med helt andra skor än i Sverige (dvs. högklackat), reklamen ser helt annorlunda ut. Bläddrade i en psykologitidning där det fanns en reklambild för en leksaksaffär, med en kvinna som var photoshoppad och fixad till total oigenkännlighet. I en reklam för LEKSAKER. Tänkte skriva om den i ett senare inlägg!

Vacker är helt enkelt det bästa en kvinna kan vara (vilket i och för sig inte är helt annorlunda från Sverige…), och det är helt tydligt att även små flickor ska lära sig detta. Det är rosetter och sitta fint och fina klänningar (som är HELT OPRAKTISKA ATT LEKA I), glittriga skor med bebisklack, små handväskor. Alla flickor har långt hår, och långt tjockt hår är en skönhetsmarkör som t.ex. smalhet är här. Det är lättare att se mönster någon annanstans än hemma, och jag såg tydligare än hemma i Sverige hur flickor groomades in i en kultur där skönhet blir en del av ens identitet och ger en rätt att existera.

När det är såpass vanligt att göra skönhetsbehandlingar och ingrepp för kvinnor, växer klyftan mellan de kvinnor som gör dem och de som inte gör dem. De kvinnor som inte har möjlighet/lust att förändra sitt utseende efter idealet blir fula istället för vanliga, och osynliga. Jag kan göra en jämförelse med Sydkorea där ett foto alltid skickas med arbetsansökan och utseendet är en del i ens personliga varumärke. När normen förflyttas från bara mascara eller osminkat till lösfransar och fransförlängning bleknar de förstnämnda. Förstår ni hur jag menar? Gränsen för hur fixad en måste vara för att vara snygg flyttas alltid uppåt, och detta tyckte jag syntes extra tydligt i Ryssland. Kanske för att jag är hemmablind.

Gränsen mellan män och kvinnor var mycket viktig att upprätthålla, så att när kvinnor gick åt ena hållet med botox och smink och långa ögonfransar, går män åt motsatta hållet och ser nästan ut att anstränga sig för att se extra skrynkliga ut med ölmagar, skrynkliga t- shirts och orakad skäggstubb. Möjligen kunde de ha på sig en supermanlig och strikt kostym. Tyvärr är homofobin ganska utbredd där, och det är tydligt att en av anledningarna till att män och kvinnor ser till att ha så vitt skilda utseenden är att signalera heterosexualitet. En fixad man är en bög, liksom. Fördomen vet jag är sann i resten av världen också (ja, även här), så jag använder bara min vistelse i Ryssland som exempel.

Vad tror ni om min analys? Att homofobi går hand i hand med att kvinnor och män går åt olika extremiteter utseendemässigt? Detta går också att koppla till transpersoner, eftersom när könsrollerna är så strama att en absolut inte kan vara något annat än en stereotyp kvinna eller en stereotyp man, tvingas en kvinna som inte känner sig hemma i den kvinnliga könsrollen att ”känna sig som man” och vice versa. Men det är en annan diskussion.

Den stora förloraren i detta är förstås kvinnan, som tvingas lägga mängder av tid och pengar på sitt utseende (kvinnor som redan tjänar mindre och har mindre fritid pga hushållsarbetet och emotionella arbetet), och dessutom bedöms efter sitt utseende. Och det är förstås mannen som är den som ska bedöma, vilket betyder att kvinnan blir beroende av manlig bekräftelse. Det är fan inte rimligt att män får sådan makt. Unga tjejer som lever för manlig bekräftelse är otroligt mottagliga för sexuellt våld och blir inte försedda med något kritiskt tänkande till utseendefixeringen i ett samhälle som stödjer deras förtryck med alla tillgängliga medel.

Det finns ingen speciell poäng med att ha långt hår, förutom att skilja ut sig från dem som har kort hår. Samma med skor med vansinnigt höga klackar och långa ögonfransar. Sånt som kvinnor har för att se ~snygga~ ut, det vill säga. Män går runt och bara är, medan kvinnor tvingas trixa och fixa för att kunna komma utanför dörren och räknas.

Sen sitter vi där och förfasas över varför det finns ätstörningar och kroppsdysmorfobi och varför kvinnor opererar sig till oigenkännlighet. Pfft.