Lady M är antifeministisk

I korthet: Skriver inlägg mer sällan nu pga högskolan. Följ mina sociala medier för att se när jag gör inlägg! Såg Lady M på bio och den var ganska obehaglig men sjukt bra gjord. Skriver om varför den inte är feministisk trots att hon är ”frigjord”- saker behöver inte vara feministiska bara för att enskilda kvinnor mår bra av dem. Saker kan till och med vara antifeministiska trots att en enskild kvinna känner sig frigjord av dem.

Vill allra först säga TACK till er som skrivit och frågat vart jag tagit vägen. Jag har absolut inte slutat blogga, det är ju min roligaste hobby och ett sätt för mig att ha en röst. Det känns lite som att ha en privat tidning där jag själv är skribent, fotograf och redaktör samtidigt, och det känns för bra för att bara sluta med. 🙂

Men jag har ju börjat plugga, och nu är jag inne på tredje veckan i skolan. Det är massor att läsa till varje föreläsning och seminarium, och jag går verkligen helt upp i att plugga eftersom jag lär mig SÅ mycket och för varje text eller bok jag läser blir min värld lite större. Just nu handlar delkursen om Familjen som genusskapande institution, och jag hade ingen aning om hur viktig familjen var för samhället. Skulle det vara roligt om jag skrev vad jag pluggade om och vad jag läser?

Därför blir det färre blogginlägg nu, jag är perfektionist och varje inlägg tar flera timmar att göra klart vilket egentligen är lite för mycket hehe. Jag hinner inte skriva så mycket när jag måste jobba dubbelt så hårt som andra i min klass. Men följ gärna min Facebook eller min Instagram, så håller ni koll på när det kommer upp nya inlägg!

——–Spoilervarning för Lady M——–

Jag var i alla fall på bio i lördags, och såg filmen Lady M som jag var supertaggad på att se eftersom den utspelar sig på 1800-talet och jag precis hade läst om kvinnors liv på 1800-talet. Jag gjorde ingen koppling alls till Lady Macbeth och blev helt chockerad när det första mordet ägde rum (DÅ fick jag reda på att den baserades på Lady Macbeth).

 Först blev jag jättebesviken på filmen, t.ex. när en grupp män förgriper sig på hembiträdet Anna, och en av de männen tränger sig in i Katherines sovrum, och hon blir jättetänd på honom och sedan har de sex. Helt otrovärdig handling och jag tänkte att ”nu kommer det bli två timmar fyllda av manliga fantasier om vad kvinnor gillar.” Varför i all världen skulle Katherine gilla en man som först sexuellt trakasserar en annan kvinna och sedan tränger sig in i hennes rum??

Sedan dödar ju Katherine sin tyranniske svärfar som inte gjort annat än förolämpat och kontrollerat henne, och struntar fullständigt i hembiträdet Annas obehag. Och sen dödar hon sin man framför Sebastian (mannen som hon blev jättetänd på och kär i) och en förstår att hon är en fullblodig psykopat. Då blir allt plötsligt mycket tydligare- varför hon inte brydde sig om Anna och varför hon ville ha Sebastian trots att han också var psykopat, fast på mäns vis (jag menar att han och de andra männen saknade empati för Anna).

Nu ska jag inte berätta hela slutet ifall någon vill se filmen, men Sebastian blir i alla fall kvävd av Katherine och blir äcklad av både sig själv och av henne. Är det kanske det vissa menar med att filmen är frigörande för kvinnor? Hon har ju sex med vem hon vill och får till slut mannen att vara rädd för henne, istället för tvärt om.

I trailern står det att filmen är förtrollande, och det är den faktiskt. En levde sig in i den världen med knarriga högljudda trägolv och korsetter, och speciellt i kylan och blåsten runt gården. Jag hade inte kunnat sluta titta på filmen även om jag velat, och även om den blev så obehaglig att jag fortfarande tänker på hur obehaglig den var. Är det värre när det är en kvinna som är förövaren?

Filmen var absolut inte frigörande för kvinnor, och den var absolut inte feministisk. Den är snarare antifeministisk. Först när gruppen män utsätter ett hembiträde med låg ställning för ett sexuellt övergrepp utan att filmen ger henne någon upprättelse, och sedan när Katherine inte tar hennes parti utan bokstavligt talat ligger med fienden. Feminism handlar om att kvinnor emellan ska kunna ta varandras parti, och Katherine väljer mannen framför systerskapet. Hon kände ingen solidaritet med Anna som var under henne i klass och dessutom rasifierad. Bara för att en kvinna lyckas döda sina förtryckare (så obehagligt!) betyder det inte att filmen har något med feminism att göra. För att något ska vara feministiskt krävs det att frigörelsen gäller alla kvinnor.

Men jag tycker filmen beskriver det bra; bara för att enskilda kvinnor mår bra av att göra något behöver det inte betyda att det är frigörande. Katherine mådde säkert hur bra som helst när hon var med Sebastian, och jag kan dra en parallell till många andra saker enskilda kvinnor mår bra att göra men som egentligen är antifeministiska. Till exempel när kvinnor sminkar sig för att må bra, eller som när kvinnor mår bra av att endast ha manliga vänner eftersom ”kvinnor snackar så mycket skit”, eller när kvinnor mår bra av att själva trycka ner andra kvinnor. Eller när jag själv tar emot drinkar från män på klubben och när jag mår bäst i högklackat.

Det finns en idé om att allt som enskilda kvinnor mår bra av, det är feminism. Men Lady M visar väldigt tydligt att det inte är så.

Här finns det fler recensioner: www.dn.se, www.svd.se, www.filmeye.se. Jag tyckte de var jättebra och läsvärda.

Bilden kommer ifrån: www.independent.co.uk.