Föräldrar och jämställdhet
I blogginlägget i onsdags skrev jag om mina erfarenheter under en dag som vikarie på förskolan. Där tog jag mest upp en massa problem med hur pojkar beter sig (framförallt mot flickor) och problem generellt med könsuppdelningen bland barnen. Men nu ska jag ta upp lite saker jag tänker att specifikt föräldrar kan göra för att vända detta, eller önskar att de kunde göra.
* Förbjud superhjältar.
Eller uppmuntra åtminstone till att leka andra lekar och ha andra att se upp till. För vad hade många pojkar gemensamt, de som lekte våldslekar och ”trampade” på andra barn? Jo de låtsades att de var Spiderman, Batman, Superman eller typ Zlatan Ibrahimovic och Ben 10. Dessa förebilder förespråkar knappast att vara en bra kompis och bry sig om sin omgivning utan snarare att vara tuff, stark och göra vad en vill. Och tyvärr sker detta på andra barns bekostnad. Hitta andra förebilder för pojkarna, som inte förstör sin omgivning och känner andra känslor än aggression!
* Förstärk inte skillnaderna mellan tjejer och killar.
Istället för att prata om kill- och tjejsaker, prata bara om saker. Fråga om hen vill ha långt eller kort hår istället för att bestämma att killar har kort och tjejer långt till exempel, försök att inte anta saker pga hens kön. Påpeka ofta att det inte finns tjej eller killsaker (för detta lär de sig ändå tids nog, vi behöver vara en motvikt). Uppmuntra till att tjejer och killar ska leka med varandra, se samma filmer, leka med samma leksaker.
* Läs en massa kring genus.
Jag förstår att folk har heltidsjobb och är ensamstående och jobbar natt och har 1000 saker att ta hand om varje dag men ifall energin inte räcker till att läsa en hel bok på ämnet finns det facebookgrupper, bloggar, instagramsidor, seriestrippar osv som tar upp genus på ett mer lättillgängligt sätt. Jag önskar att även de som tycker att genustänk förstör barnen och gör dem förvirrade/personlighetsbefriade/homosexuella kunde ta sig tiden att faktiskt sätta sig in i vad feminism innebär, om inte annat så för att kunna komma med relevant kritik.

Har en en egen bild av vad könsroller leder till är det också enklare att själv hitta sätt som passar en själv att vända utvecklingen av våld i skolor. Utan att ha läst något på ämnet är det svårt att dra paralleller mellan t.ex. Batman och tjejers dåliga mående, och då blir det också svårt att nå fram till själva roten av problemet samtidigt som det blir lätt att bara behandla massa symtom i all evighet.
Detta handlar liksom inte om en är en bra människa/förälder eller inte, det handlar inte om en älskar sina barn tillräckligt utan det handlar bara om att det finns en viss kunskap som jag har haft möjlighet att ta till mig som många som skaffar barn inte har haft möjlighet att få. Därför fokuserar jag inte på barnuppfostran och pedagogik och sånt som bokstavligt talat alla med barn kan bättre än jag, utan på detta med genus.
Relaterade inlägg
Om författaren
Regina Petrushenko
Normingenjör, genusvetare, författare och feminist. www.spicybrain.org
Lägg till en kommentar
Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
👏🏼👏🏼👏🏼 så bra skrivet! Tänk om alla tänkte såhär!❤️
Eller hur! <3
Intressant! Jag delar delvis både dina upplevelser och åsikter. Att förbjuda olika lekar är jag skeptisk till om det fungerar, leken är ju bl.a. ett sätt att bearbeta upplevelser och att testa roller. Tror mer på att introducera alternativ. Om jag skulle förbjuda alla intensiva lekar som innehåller höga ljud och snabba rörelser för min son skulle jag även behöva förbjuda hundar, älgar, helikopterpiloter, vargar och dinosaurier. Det finns material för förskolan som heter ”supermjuka hjältar”, rekommenderas.
På min sons förskola uppmuntras pyssel och stillasittande aktiviteter inomhus, då är alltid personalen med. Utomhus röjer barnen runt och då står personalen och tittar på istället för att delta. Jag har funderat mycket på hur dessa ”röjiga” lekar skulle kunna utvecklas/påverkas om någon vuxen var med på ett litet hörn i leken. Ofta kommer den vuxne in precis när det blivit ”för vilt” och då endast för att säga åt barnen att lugna ner sig.
Har även funderar mycket på hur barn påverkas av att de till allt största delen nästan enbart träffar kvinnor under uppväxten. På förskolor och i förskoleklasser är kvinnor i majoritet. Generellt är även mamman den som är hemma mest med barnen.
Några tankar från mig.
Nja, jag tänkte inte på att förbjuda just lekarna som på att inte exponera barn för de medier de kan få våldslekarna ifrån. Om de inte ser Batman gå runt och förstöra hus, så kommer inte de heller känna lust att göra det, tänker jag (nu har Batman säkert bra egenskaper också men jag skriver utifrån det jag själv sett).
Sen tycker jag höga ljud och snabba rörelser är liksom en naturlig del av barns lek, det är mer aggression mot andra barn jag tycker vi kan skippa 🙂
Jag undrar också hur det påverkar barn att vara mest omgivna av kvinnor, det finns säkert någon genusvetenskaplig analys om det.
Väldigt intressant att läsa 🙂